God medicinsk praxis-rekommendation på finska Tupakkariippuvuus ja tupakasta vieroitus

Vi vet alla att rökning, huttande, frossande och slappande i soffan i stället för att motionera inte är bra för oss.

Av vuxna som röker dagligen är åtta av tio oroliga för rökningens effekter på sin egen hälsa, och så många som sex av tio vill sluta röka.

Var tredje rökande man och varannan kvinna har försökt sluta det senaste året.

Det är alltså inte så att vi inte vet, det är att det krävs ansträngning att bli av med tobaks- och nikotinprodukter, ett medvetet försök att komma ifrån att använda dem och att avstå från njutningsfulla, invanda vanor. Där – om någonstans – behövs motivation!

Definitioner

I denna patientversion avses med tobaksprodukter cigaretter, cigarrer, löstobak, tobaksprodukter som uppvärms och snus som innehåller tobaksplanta.

Nikotinprodukter avser olika nikotindoseringsformer, såsom ecigaretter, nikotinpåsar och andra nikotinhaltiga produkter.

Tobaksberoende innebär att rökning orsakar fysiskt, psykiskt eller socialt beroende. Tobaksberoende förvärras ofta av att rökningen förknippas med vissa situationer: med att dricka morgonkaffe, efter maten, med ett glas vin eller med att samlas med kompisgänget.

När man börjar röka är effekterna belönande, såsom njutningskänsla, man blir lugn, koncentration förbättras och rökningen kopplas till sociala situationer, men när rökningen och beroendet ökar vänds de positiva effekterna till sin motsats.

Nikotinberoende avser beroende som orsakas av användning av nikotin, vilket leder till abstinensbesvär när nikotinbruket upphör. Det finns olika tester för nikotinberoende.

Multiberoende avser samtidiga andra beroenden. Beroenden förstärker varandra, och att till exempel konsumera kaffe eller andra koffeinhaltiga produkter kan stärka nikotinberoendet på samma sätt som alkohol gör det. Användning av narkotika, opioider och lugnande medel förstärker också nikotinberoendet.

Orsaker bakom användningen av tobak och nikotinprodukter

Det finns flera olika faktorer bakom att börja och fortsätta att röka, såsom ärftliga faktorer, sociala och psykologiska faktorer och deras samverkan.

Nya nikotinprodukter, såsom e-cigaretter, riktar sig med sina smaker och utseende särskilt till unga kvinnor, ungdomar i allmänhet och barn.

Den viktigaste faktorn som påverkar fortsatt rökning är nikotinberoende.

Du som är ung: fundera på om det ens är värt att börja röka?

Om din närkrets – kompisar eller föräldrar – röker, snusar, använder nikotinprodukter eller e-cigaretter, betyder det inte att också du ska göra det. Skapa din egen uppfattning i frågan!

Att använda tobak och nikotinprodukter är dyrt – det finns väl trevligare saker att köpa för de pengarna!

Användning av tobak och nikotinprodukter är skadligt

Rökning orsakar många sjukdomar: cancer, luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och munsjukdomar. Det verkar också öka förekomsten av psykiska störningar.

Rökning förvärrar befintliga sjukdomar och försvagar effekten av många medicinska behandlingar, inte ens sår läker inte lika snabbt som hos icke-rökare och återhämtningen efter operationer går långsammare.

Passiv rökning, alltså att bli utsatt för andras tobaksrök, ökar risken att insjukna i bland annat hjärtsjukdomar och cancer.

Användningen av andra tobaks- eller nikotinprodukter är inte heller säker, eftersom snus och e-cigaretter också orsakar nikotinberoende.

Snusanvändning kan öka för tidig dödlighet och öka risken för också andra hälsoproblem (förändringar i munslemhinnan, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes).

Alla konsekvenser av långvarig användning av e-cigaretter är ännu inte kända. Det är dock känt att cancer-framkallande ämnen och tungmetaller transporteras till lungorna när man använder e-cigaretter.

Den kombinerade användningen av e-cigaretter och tobak är lika skadlig eller till och med mer skadlig än rökning ensam.

Allt detta gör att en viktig del av behandlingen av många sjukdomar är att stoppa användningen av tobak och nikotinprodukter.

Avvänjning ska erbjudas alla som önskar det.

Vilken nytta har du av att sluta röka?

Det fysiska beroendet minskar inom en månad

Att avstå från tobak och nikotinprodukter orsakar abstinensbesvär för största delen av de som slutar. De fysiska abstinenssymtomen börjar i allmänhet 2–12 timmar efter rökstoppet, de är kraftigast efter 1–3 dygn och räcker vanligen 3–4 veckor. Hur länge symtomen räcker varierar inom vida gränser, men förr eller senare går de om för alla.

De vanligaste fysiska abstinenssymtomen är retlighet, illamående, otålighet, tobakssug, oro, koncentrations- och sömnsvårigheter, huvudvärk, sug efter sötsaker och ökad aptit. Hos en del kan kaffedrickande förvärra abstinenssymtomen.

Viktökning på cirka 3–5 kg är typiskt under det första året. Det beror både på ökad aptit och på långsammare ämnesomsättning.

Psykiskt beroende kan fortsätta till och med i åratal. Därför är den som slutar är benägen att börja använda tobak och nikotinprodukter på nytt när den står inför en livssituation som tidigare alltid var kopplad till användning av produkterna.

Hjälp finns att få mot abstinenssymtomen

Alla avvänjningsmetoder hjälper med att sluta använda tobak och nikotinprodukter.

Avvänjningsvägledning ensam eller i grupp som ges av vårdpersonal (läkare, sjuksköterska, yrkesperson inom munhälsan, farmaceut) hjälper på ett avgörande sätt vid avvänjningen.

Chansen att lyckas med avvänjningen ökas avsevärt av nikotinersättningsprodukter och abstinensläkemedel.

Nikotinersättning

Nikotinersättningsbehandling rekommenderas för dem som röker mer än 10 cigarretter om dagen.

Målet med nikotinersättningen är att gradvis minska mängden nikotin i kroppen, så att man klarar av abstinenssymtomen medan beroendet småningom minskar. Under behandlingen blir halten av nikotin i blodet mindre än om personen skulle röka.

Nikotinersättningspreparat, såsom tuggummi, sprej, plåster och sugtabletter, kan köpas på apotek, marketar, kiosker och servicestationer. De är receptfria.

Att samtidigt dricka sura drycker (till exempel juice) eller kaffe kan minska absorptionen av nikotin från munslemhinnan, så dessa bör undvikas 15 minuter före och under användning av ersättningspreparat (tuggummi, tablett, pulverpåse).

Nikotinersättning kan tryggt användas i minst ett halvår, även om den vanliga behandlingstiden är 2–3 månader.

Nikotinersättningen kan också kombineras med avvänjningsläkemedel.

Behandling med avvänjningsläkemedel

Avvänjningsläkemedel fördubblar chansen att bli av med tobaken.

Det finns tre receptläkemedel för rökavvänjning i Finland: vareniklin, bupropion och nortriptylin. Läkemedelsbehandlingen planeras tillsammans med läkaren.

Vareniklin har visat sig vara det mest effektiva medlet. Vareniklinbehandlingen varar vanligtvis i 12 veckor. Vareniklin kan orsaka illamående, sömnlöshet och huvudvärk som biverkningar. Bupropion har också visat sig vara effektivt. Behandlingstiden är cirka 8 veckor. Det lönar sig inte att fortsätta medicineringen om rökningen inte har upphört inom sju veckor.

Bupropion kan orsaka muntorrhet och sömnlöshet, och har interaktioner med olika mediciner samt kontraindikationer (orsaker till att medicinen inte kan användas), så dessa bör beaktas.

Nortriptylin är effektivt hos vuxna som inte har betydande sjukdomar. Det är också ett billigt läkemedel. Behandlingstiden är vanligtvis 8 veckor, men behandlingen kan vid behov förlängas till upp till 12 veckor. Nortriptylin kan också ha biverkningar såsom muntorrhet, förstoppning, dimsyn eller hjärtklappning. Läkemedlet kan också vara tröttande.

Läkemedelsbehandlingen följs regelbundet upp (1–2 veckor, en månad och tre månader efter behandlingsstart).

Läkemedelsbehandlingen är avsedd för vuxna över 18 år.

Det finns skilda anvisningar om avvänjningsbehandling för särskilda grupper såsom unga och gravida.

Andra stödformer

Andra stödformer kan också prövas: egenvårdsmaterial (se avsnittet i patientversionen Använd internet!), mobilapplikationer, ökad motion eller gradvis minskad rökning.

Avvänjning för särskilda grupper

Diabetes

Rökning ökar risken för typ 2-diabetes; risken är 30–40 procent större än hos icke-rökare.

Män som röker minst 20 cigaretter om dagen har 60 procent och kvinnor 90 procent större risk för typ 2-diabetes än icke-rökare. Att sluta röka minskar risken till nivån för icke-rökare på 5–10 år.

Personer som får fertilitetsbehandling, gravida kvinnor och småbarnsföräldrar

Rökning minskar fertiliteten hos både kvinnor och män.

Rökning hos mamman ökar risken att barnet föds med låg födelsevikt och hamnar på intensivvård, samt risken för plötslig spädbarnsdöd. Därför rekommenderas att rökavvänjning diskuteras redan i det skede då graviditeten planeras.

Under graviditeten ligger huvudfokus på läkemedelsfri avvänjning.

Avvänjningsbehandlingar bör även erbjudas småbarnsföräldrar, så att barn inte utsätts för passiv rökning. Samtidigt hindras barn och unga från att börja röka.

Äldre personer

Samma avvänjningsbehandlingar kan användas för äldre, så länge kontraindikationerna beaktas.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma

Rökstopp gör att KOL framskrider långsammare, symtomen lindras, försämringsskoven kommer mer sällan och dödligheten samt behovet av sjukhusvård minskar.

Personer med astma som röker har fler symtom och försämringsskov. Dessutom måste de använda mera kortverkande luftrörsvidgande läkemedel och besöka akuten oftare på grund av försämringsskov.

Patienter som ska opereras och sjukhuspatienter

Rökning ökar markant risken för operationskomplikationer: sårinfektioner, hjärt- och lungproblem både under och efter operationen, och gör att sår läks långsammare.

Man har funnit att rökstopp före operation minskar alla dessa operationsrelaterade problem med 30–40 procent jämfört med de som fortsätter röka.

Multiberoende

Det är vanligt att alkohol- och drogberoende personer röker.

Behandlingen av tobaks- och nikotinberoende bör kombineras som en del av behandlingen av rusmedelsberoende. Eventuellt missbruk av bupropion bör beaktas vid avvänjningsbehandling av missbrukare.

Unga

Samma läkemedelsfria behandlingsformer kan användas vid avvänjningshandledning för ungdomar som för vuxna.

Om avvänjningen annars inte är framgångsrik kan nikotinersättningsbehandling som ordinerats av en läkare med recept användas utifrån individuellt övervägande.

Psykiatriska patienter

Rökning är 2–4 gånger vanligare bland personer med psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. I västländerna röker upp till 80 procent av personer med schizofreni och 30–45 procent av dem med depression.

Att sluta röka minskar depression, ångest och stress och förbättrar humöret.

Munsjukdomar

Tobaksprodukter och särskilt användning av dem tillsammans med alkohol ökar risken för muncancer. Rökning ökar risken för sjukdomar i tändernas fästvävnad (parodontit) och för tandlossning och försämrar prognosen för tandimplantat.

Snus och nikotinpåsar gör att tandköttet drar sig tillbaka.

Hos användare av e-cigaretter har konstaterats mera karies.

Personer med hjärt-kärlsjukdomar

Rökare har upp till 5 gånger större risk att dö i kärlsjukdomar.

Rökavvänjning för dem som har tagits in på sjukhus eller genomgått ett kärlingrepp bör påbörjas redan på sjukhuset, och bör fortsättas också efter utskrivningen.

Som hjälp vid avvänjningen kan också användas nikotinersättning och som läkemedelsbehandling vareniklin eller bupropion.

Personer med cancer

Rökning är en viktig orsak till vissa cancerformer och man vet att rökning också ökar risken för många andra cancerformer.

Att sluta röka förbättrar prognosen för många former av cancer. De som slutar röka har lägre risk för biverkningar av behandlingar, för återfall av cancern eller för att utveckla en annan cancer, och de återhämtar sig också från operationer bättre än de som fortsätter att röka.

Rökning kan också negativt påverka effekten av läkemedel mot cancer eller försvaga effekten av strålbehandling.

Avvänjningsplan

Det är bra om den som vill sluta röka tillsammans med en yrkesperson gör upp en avvänjningsplan där det man kommit överens om antecknas, såsom tidtabellen för avvänjningen, möten, vägledning och använda läkemedel.

I det här skedet är det också bra att göra en kartläggning av tobaks- och nikotinberoendet och diskutera tidigare försök att sluta och återfall, och göra upp en plan ifall – eller när – återfall inträffar.

Vad händer om du får återfall?

Ett återfall, det vill säga att du börjar röka på nytt, betyder inte ett slutgiltigt misslyckande.

Det är bra att redan på förhand veta och inse att hur mycket du än försöker bli kvitt tobaken kan du få återfall inom några månader efter rökstoppet.

Att slutgiltigt sluta röka kräver för de flesta rökares del 3–4 försök innan det till sist lyckas.

Använd internet!

Också på webben finns det hjälp för rökstopp:

För ungdomar om att förebygga användning av tobak och nikotinprodukter:

  • Fressis, innehåll (artiklar, videor, tester etc.) på finska: Nikotinprodukter - Fressis
  • Databank: Nikotinprodukter - Fressis
  • Tjänsten Fråga en expert: Fråga en expert - Fressis

Stöd för att sluta:

  • Allt innehåll (artiklar, videor, tester) på finska:Stöd för att sluta - Fressis
  • Vägar till att sluta enligt produkt: Så här slutar du - Fressis
  • Tjänsten Fråga en expert: Fråga en expert - Fressis
  • Andningsförbundet: Kamrattips för dig som vill sluta röka
  • Appen Erovirasto, också på svenska: Erovirasto-app - Fressis
  • THL, på svenska: Sluta röka www.sluta.fi

Andningsförbundets infografik, på finska:

  • 30 fakta om nikotin
  • 25 fakta om e-cigaretter
  • 30 fakta om snus

Andningsförbundet, på svenska: Guide för dig som vill sluta röka

De organisationer som omnämns i patientversionen ger mera information i ämnet. Finska Läkarföreningen Duodecims redaktion för God medicinsk praxis svarar inte för kvaliteten eller tillförlitligheten på uppgifter som andra organisationer har gett.

Tobak och nikotinprodukter i ljuset av siffror

År 2022 rökte 12 procent av männen i arbetsför ålder (20–64 år) och 11 procent av kvinnorna dagligen.

Av unga (14–20 år) pojkar rökte sex procent och av flickorna fyra procent dagligen.

Snus användes dagligen av sex procent av vuxna (20–60 år) män och en procent av kvinnor, men i yngre åldersgrupper (20–34 år) har snusning varit vanligare än rökning sedan 2020.

Nikotinpåsar användes 2022 dagligen av 2,5 procent av männen i åldern 20–64 och 0,5 procent av kvinnorna. Av pojkarna i klasserna 8–9 rapporterade 11 procent att de använde nikotinpåsar, och av pojkarna i yrkesskola 21 procent.

E-cigaretter användes dagligen av en procent av de vuxna, men användningen bland unga har klart ökat de senaste åren (2021–2023).

Patientmedverkan

Patientmedverkan genomfördes i samband med denna God medicinsk praxis-rekommendation i form av två gruppdiskussioner. Dessutom fick de som deltog i gruppdiskussionerna möjlighet att ge ett utlåtande om rekommendationen.

Vi tackar deltagarna i gruppdiskussionerna för att de kommenterat utkastet också till denna patientversion.

Författare

Texten i patientversionen har uppdaterats utgående från Läkarföreningen Duodecims rekommendation God medicinsk praxis Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito av redaktör Kirsi Tarnanen som stöder patienternas delaktighet.

Texten har granskats av ordföranden för arbetsgruppen för God medicinsk praxis, docenten i folkhälsovetenskap, specialistläkaren i allmänmedicin, kvalitetsutbildaren Klas Winell från Åbo universitet och Conmedic Oy, samt redaktören för God medicinsk praxis, OD, docenten, specialisttandläkaren i parodontologi Marja Pöllänen från Finska Läkarföreningen Duodecim.

Översättningen till svenska är bekostad av Finska Läkaresällskapet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.